Jag tror faktiskt inte hon varken såg eller brydde sig.

Det är mycket minnen, känslor och tankar som kommer tillbaka när man sätter sig och skriver; Vissa minnen som kommer tillbaka hade jag helt glömt (eller förträngt...). Detta med att jag lät mig utnyttjas är något jag skäms så för... ="( Jag har alltid annars varit (och är) en person som säger vad jag tycker och känner - men när det kommer till att "ta hand om" och att känna mig "behövd" så kan jag inte längre stå för vad jag vill och känner.... Jag blir bara så rädd att ingen helst plötsligt kommer behöva mig! Så rädd att jag lät mig utnyttjas på det viset =( Det var ju inte bara dessa två killar jag lät mig utnyttjas av - tyvärr! Nu låter det som att det skulle ha varit hur många som helst, men så var det ju inte. Det var inte heller helt okända killar. Det var killar jag hade träffat förut, och som jag av någon anledning kände starkt för - lite "farliga" och "tuffa" killar. Jag gick in för att bli "sedd" av dessa killar, och när jag fick upp deras intresse lät jag mig utnyttjas... Jag kanske inte kan kalla det utnyttjas(?!), för det var ju något jag själv - för tillfället - ville, men det var ju inget annat än ett engångs.... för dem. För mig var det något annat; Att bli sedd. Det var ju ingen annan som såg mig. Det var väl det enda sättet jag fick bekräftelse på att någon "såg" mig.

Jag kan inte riktigt förstå hur ett samhälle helt kan blunda för när ett barn far illa??? Ser de inte eller säger de inget för att de inte vågar (eller vill) "lägga sig i"? Att våra grannar såg och visste hur det låg till det vet jag! Vi bodde i lägenhet, och det var ju ofta det var bråk och slagsmål så att polisen fick komma. Så visst såg och visste de hur det var! Jag kan tänka mig att de inte ville lägga sig i för min mammas skull; Det var ju inte hon som hade ett missbruk, det var ju min pappa, så jag tror att de tyckte synd om henne och ville inte göra något "mot" henne. Men polisen då? Har inte de en skyldighet att anmäla till soc om de rycker ut någonstans där det finns barn som kan fara illa???? Men de "såg" väl inte heller mig och min syster.....

 

Camilla

19 februari 2009 20:40

Tack för dina ord....Ja jag undrar också liksom varför jag inte ens kan få en kontaktfamilj...sen nu har SOC ju tagit semester till nångång i mars.

Du verkar inte heller ha/haft det så lätt. Hoppas du kämpar på. Stor kram till dig. /C

http://doden.blogg.se

 

Anna

20 februari 2009 09:48

Tack Camilla!

Jag vet inte ju inte riktigt varför du mår dåligt (har inte hunnit läsa så mycket i din blogg), men jag vet hur det känns att må dåligt och känna sig "bortglömd"... ='(

Många kramar till dig oxå!!!

 

Häxstickande mamman i Jämtland

22 februari 2009 07:25

Ja du min vän, vad ska jag säga det är ledsamt, sorgligt in i själen vi som stått ut med sådana här saker och det uppdagas idag...

vi får hoppas att det är något som ger någon annan hjälp i framtiden, det är därför jag inte håller tyst idag, till viss del, men du vet vart jag finns med mina verkligen sanna tankar...

Jag önskar att vi kan hjälpa varadra med att skriva/Kram

http://stickmonster.bloggagratis.se

 

Häxstickande mamman i Jämtland

25 februari 2009 10:25

Lilla vackra Anna, inte ska du skämmas, du har inget att skämmas över, det som är gjort är gjort p.g.a konsekvenser från det du varit med om...

Inte för att det kanske är en ursäkt men det är ju så vi levat för att överleva och vi vet inget annat...

Det är så sorgligt att vi ska bära skam för det som andra har gjort mot oss, jag säger som min pappa sa en gång -Har de inte vett att skämmas själv så ska inte du skämmas heller...

Kramar/täker på dig

http://stickmonster.bloggagratis.se

 

Anna

25 februari 2009 14:31

Tack snälla, söta du för all din uppmuntran!!! - Det är en stor tröst att du "tittar in" och skriver till mig; det hjälper mig jättemycket att orka fortsätta skriva!

Jo, det är väl så att vi inte ska behöva skämmas.... -Men det gör jag ändå ='( Men heeelt rätt sagt av din pappa; Skäms inte de, ska väl inte vi heller behöva skämmas!

Många kramar tillbaka!!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det låter som att det mesta i mitt liv är skit(!), men så är det inte... Mitt mående går väldigt mycket upp och ner. Jag kan må okej ena stunden, men i nästa stund (av olika anledningar) kan jag rasa fullständigt ner på botten. Och när jag väl är ner...

Vem är jag egentligen??? Tycker att jag känner mig själv rätt bra, men gör jag det egentligen? Jag har ju inte lyckats få någon i min närhet, eller de psykologer jag varit hos, att förstå vem jag är, hur jag mår och vad jag behöver.... Kan jag verkli...

Så fort jag kommer in i mina svarta perioder beskyller min sambo jämt mig för att vara arg.... Det spelar ingen roll huuuuuur många gånger jag försöker förklara, och tala om, att jag är inte arg - utan att jag mår dåligt!!!!!!! Vad får man till svar?...

Fasen, jag mår verkligen skit idag =( Jag orkar inte ens ta mig i kragen och gå ut i trädgården i solskenet! Jag vill bara sova, vet inte om jag egentligen vill vakna upp igen... Jo, det vill jag!!! Men jag vill sova läääänge!!!!!!!! Jag orkar inte m...

Nu har jag gått med ångest i flera dagar =( Jag tar mina Attarax när det är som värst, och de hjälper för ett tag... Men igår började jag känna av hjärtklappningen också - vilken jag inte känt av på flera år. Jag förstår inte vad jag ska göra eller v...