Våren är ju bara sååå underbar!!! Idag har jag varit ute i trädgården och börjat rensa bort den gräsmatta som har "bosatt" sig i vår grusgång... Det var roligt den första timmen, sen blev det mindre roligt... :) Slutade med ryggoooont! Men det är ju bättre med ryggont, än att ha ont i hjärta och själ! Idag har jag ont i ryggen - så jag får väl vara tacksam för det! (- Lite sarkastisk måste man ju vara! :) Hi,hi!)

Utöver att jag bara är såååå glad över att det äntligen är vår så är jag så frustrerad! Jag vet verkligen inte vart jag ska vända mig för att få hjälp... :( Jag har ju sökt hjälp flera gånger förr - men det har ju inte slutat med så värst mycket hjälp! :( Vad ska man säga när man ringer och de frågar vad ens problem är?! "Jo, jag är ett maskrosbarn. Kan man få hjälp för det?" Det vore ju bra om det vore så enkelt, men det är det ju tyvärr inte!!! Jag har ju inte fått någon hjälp för detta förut, så varför skulle jag få det nu??? Det är så många dagar som jag känner att jag inte orkar kämpa mer, det enda jag känner är att alla skulle ha det så mycket bättre om jag inte skulle finnas här - de dagarna känns det som om det bästa vore att jag faktiskt "gick vidare".... Vissa dagar vill jag bara ta min häst och mina katter och flytta så långt bort från civilisationen jag bara kan, och bara få vara jag, och bara njuta av sällskapet från mina underbara djur!!!! Men sen tänker jag: "Vem ska då ta hand om allt och alla här?!" Så då gör jag som alltid och tar hand om allt och alla, och glömmer bort mig själv... Varför kan inte någon förstå att jag också behöver tas hand om ibland? Varför kan ingen bara hålla om mig och låta mig gråta ut all smärta som finns inom mig? Varför måste jag alltid vara den starka? Varför??????????????? Jag känner mig så ensam... Allt jag vill är ju bara att få vara jag och att någon kanske bara ville lyssna på mig ibland...