Direktlänk till inlägg 19 april 2007

En tung dag...

Av Anna - 19 april 2007 19:55

Vissa dagar är bara så tunga... Vet inte varför och det är så frustrerande! Idag känns det bara som om mitt huvud ska gå i tusen bitar. Inget i "hjärnkontoret" fungerar som det ska... Barnen har varit på uselt humör och inte gjort annat än att bråka idag, vilket inte gjort mitt redan "trötta" huvud bättre. Jag har fått den där jobbiga känslan i magen också, känner att ångesten är på väg att komma över mig :"( Jag vet inte vad jag ska göra?! Känner mig bara så värdelös - får inget vettigt gjort och jag känner mig som världens sämsta mamma... Jag försöker sååå otroligt mycket att inte låta mitt "tillstånd" gå ut över barnen, men idag har jag nog inte varit särskilt pedagogisk tyvärr! Migränen har också kommit smygande allteftersom dagen gått - och när jag sa det till min sambo förut så var det enda medlidandet jag fick från honom ett "mmmmm...". "Tack för att du förstår mig så bra älskling", tänkte jag! Han kan vara en sån skitstövel, men idag orkade mitt huvud inte med något tjafs... Varför ska jag alltid behöva

 
 
Solgul Maskros

Solgul Maskros

19 april 2007 21:01

Hej min vän! Hoppas att din migrän har gått över det är så jobbigt att ha denna huvudvärk och samtidigt barnen som ska ha uppmärksamhet och enkarl som inte alls bryr sig.
Jag vill så gärna föra över värme och medlidande till dig och lägga mina händer på ditt huvud och massera dina tinningar tills din migrän har släppt.
Jag skulle gå hämta et glas vatten til dig och bädda ner dig i ett mörkt rum och tagit dina barn till lekparken med mina barn så du får sova en stund.
Lägg dig ner och tänk på detta så hoppas jag att du vaknar och är pigg.
Kramar till dig min vän från mig.

http://levmaskrosbarnet.bloggagratis.se

 
pia

pia

20 april 2007 00:43

Hej vän!
Alla gör vi fel, men vi försöker göra rätt...
Vad händer om du inte gör allt som du måste? om du inte tar över skullden över allt och dig?
Om du låter dagen komma och du gör den till din.
Gör det som du vill göra. Som du tycker är roligt.
Ibland i sin läkning behöver man finna sin egen ro genom att göra något till en själv.
Låt din sambo ta barnen och du tar dig själv till en plats som du tycker om.
Skickar dig en ros, låt den leva med dig. Vattna den, ge den allt som får dig att leva som du vill, och allt som du får ut av livet så kommer du att bli en vacker ros.
En dag i sänder..
Jag lovar.
Våga ta steget ut även fast det ser mörkt ut.
Du kommer att vinna:)
Jag finns här brevid dig och stöttar dig:)
GOD NATT, hoppas du sover gött?
KRAM

http://maskrosblomman

 
Ingen bild

Anna

20 april 2007 12:50

Mina underbara vänner! Ni är bara sååå underbara!!! Jag blir så rörd så tårarna rinner när jag läser Era stöttande ord!

TACK för att Ni finns och för att ni bara är så underbara!!! Hoppas Ni har en bra dag!?

Massor av kramisar till Er! :)

 
Ingen bild

Nilla

9 maj 2007 22:44

Hej Anna! Tack själv för de svar du skrivit på mina inlägg! *glad* Jag undrade en sak när jag läste det du skrivit här... Jag tänkte på just intuition... = att vi känner, det som ANDRA känner... det studsar...

Om jag t ex är glad... och sen var min dåvarande partner osäker, rädd, så som han var... så upplevde JAG det... man "känner av" det andra känner... upplever det... har du tänkt på det?

Med tanke på din sambo och så som du berättat... du känner av honom... och han känner av dig...

Jag gav mitt x styrka, glädje, detta upplevde han med mig... men jag fick lov att vara stark, och inte ta åt mig av hans känslor i sig själv. När han sen varit hos sin mamma, en missbrukarpersonlighet... så kom han hem igen, och var som en helt annan... hon klagade bara på honom, hackade, gnällde, inget dög, inget var nog åt henne... = hon vet inte hur det landar det hon säger... klantig gnällspik... helt enkelt... och hon förstår inte hur illa hon gör honom heller.

Det hela slutade med, att det höll inte mellan oss... pga hans mamma! HON sabbade allting... hon tålde väl inte att se honom lycklig, för hon själv är inte lycklig... avundsjuka. Hon mår bra, när det går dåligt för andra. (Bakvänt jue) Hon sabbar sin son och hans liv.

Men.. jag kan inget göra... det blev som det blev.. Han kunde inte heller säga ifrån till henne, och HON, hon behöver ju uppfostran, gränserna, tillsägelser... DET behöver mamman... hon vet inte ens att hon gör fel... men han vågade inte säga ifrån till henne. Hennes humör och elakheter. En tyrann, en fångvaktare, en gnällspik, som aldrig kan erkänna att hon gör fel som andra kan... inte heller be om förlåt som andra kan... hon utnyttjar hans känslor, och drar i hans känslor, missbrukar honom och låter honom inte bli fri i sitt liv... bara instängd i sig själv...

KRAM.. från ensam Maskros... igen...

 
Anna

Anna

14 maj 2007 14:37

Hej Nilla!

Tack för dina inlägg!

Mitt liv är lite "rörigt" för tillfället, så jag är inte här så ofta som jag skulle vilja tyvärr.... =( Men jag skriver så ofta jag kan - jag hoppas Ni har förståelse och tålamod med mig trots att jag inte alltid är så snabb på att svara!? Helst skulle jag vilja sitta här hela dagarna! Jag älskar att läsa Era kommentarer och uppmuntrande och stödjande ord!!! De ger mig så oootroligt mycket styrka att orka igenom dagarna!

Det här med intuition har du nog rätt i - man "känner av" det andra känner och upplever. Jag tror att vi Maskrosor, och andra som har/haft det svårt, är extra känsliga för att känna av hur andra människor har det och mår. Vi VET ju hur det är att inte må bra, så vi ser nog signalerna tydligare än de som aldrig varit i det "svarta". Och vi VET ju hur mycket det betyder när någon visar empati och medkänsla, så vi kanske oftare än andra visar våra medmänniskor förståelse.

Ditt exs mamma skulle verkligen behöva lite "uppfostran"! Jag kan inte förstå hur en mamma kan behandla sina barn på det viset alltför många gör!!!??? Mina barn är mitt ALLT (+ mina djur förstås!) och jag skulle ALDRIG utsätta dem för något som gör dem illa! Barn är ju en GÅVA, en gåva man får "låna" för ett tag. Sedan blir de ju stora och flyttar ut. Så, så länge man har förmånen att ha sina barn hemma på "lån" så måste man ju ge dem kärlek och ta hand om- och vårda dem på BÄSTA sätt! Detsamma är det ju med djur! -Så länge man har turen och lyckan att få ha dem hos sig så måste man ju ge dem den kärlek de behöver och förtjänar!

Många, många kramar till dig min vän! =)

http://www.dandelionchild.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Anna - 10 april 2009 12:58

Det låter som att det mesta i mitt liv är skit(!), men så är det inte... Mitt mående går väldigt mycket upp och ner. Jag kan må okej ena stunden, men i nästa stund (av olika anledningar) kan jag rasa fullständigt ner på botten. Och när jag väl är ner...

Av Anna - 8 april 2009 08:08

Vem är jag egentligen??? Tycker att jag känner mig själv rätt bra, men gör jag det egentligen? Jag har ju inte lyckats få någon i min närhet, eller de psykologer jag varit hos, att förstå vem jag är, hur jag mår och vad jag behöver.... Kan jag verkli...

Av Anna - 5 april 2009 19:12

Så fort jag kommer in i mina svarta perioder beskyller min sambo jämt mig för att vara arg.... Det spelar ingen roll huuuuuur många gånger jag försöker förklara, och tala om, att jag är inte arg - utan att jag mår dåligt!!!!!!! Vad får man till svar?...

Av Anna - 4 april 2009 11:31

Fasen, jag mår verkligen skit idag =( Jag orkar inte ens ta mig i kragen och gå ut i trädgården i solskenet! Jag vill bara sova, vet inte om jag egentligen vill vakna upp igen... Jo, det vill jag!!! Men jag vill sova läääänge!!!!!!!! Jag orkar inte m...

Av Anna - 4 april 2009 08:46

Nu har jag gått med ångest i flera dagar =( Jag tar mina Attarax när det är som värst, och de hjälper för ett tag... Men igår började jag känna av hjärtklappningen också - vilken jag inte känt av på flera år. Jag förstår inte vad jag ska göra eller v...

Ovido - Quiz & Flashcards