Helgen har varit skit....

Det började redan i fredags - jag sade något som min sambo tolkade på sitt sätt, och när jag försökte förklara så blev det bara värre... Det slutade med att jag, som så ofta, fick ligga på soffan och somna till tv:n (- skulle inte somnat annars).... =(  Som tur var kom en gemensam "vän" förbi på lördagkvällen. Jag hade nyligen kommit hem från jobbet och stod och lagade mat - och när han kom frågade jag om han inte ville stanna och äta och titta på Melodifestivalen med oss. Som tur var så stannade han gärna. Hade han inte stannat så hade vi väl fortsatt "bråka" antar jag....  =(  Min sambo är på mig heeela tiden om vissa saker. Han tycker att jag inte förstår honom på vissa saker. Men det så menar han: att genom att jag inte gör som han vill angående dessa "saker", så sviker jag honom. När han sedan säger till mig att han känner sig sviken över det och jag ändå inte gör som han säger så tycker han att jag inte förstår honom... Det spelar ingen roll att jag talar om för honom att jag förstår vad han menar och att jag förstår varför han känner sig sviken - och att jag försöker få honom att förstå att jag inte gör på det viset för att såra eller svika honom! Jag förstår honom verkligen, men bara för det så kan jag ju inte bara göra som han vill eller tycker!? Han, däremot, förstår som vanligt inte mig.... Han försöker spela någon jäkla martyr och säger att "så sårad har jag aldrig blivit"... (-Han har verkligen vuxit upp i en "skyddad verkstad"!) Detta gäller inte ens något käslomässigt eller personligt - det gäller materiella saker, och jag kan bara inte förstå hur han kan vilja vända upp och ner på hela vårt förhållande pga något materiellt....!? Det är bara för ynkligt tycker jag. Lördagkvällen gick utan att någon konflikt uppstod.... Men på söndagmorgonen - precis när jag skulle iväg till jobbet - så var han tvungen att dra igång allt igen.... Tack för det! Precis vad man önskar när man ska iväg till jobbet.... =(  Och jag blir bara tröttare och tröttare, jag ORKAR snart inte förklara mig mer! Jag börjar känna mig så fruktansvärt tom igen, känner ingen livsglädje längre... Förstår inte riktigt vad meningen med att vara här på jorden, och ständigt - heeeela tiden - behöva kämpa sig igenom livet... Hade man med kämpa "bara" menat att man ska behöva kämpa fysiskt så hade det ju varit en sak, men att hela tiden psykiskt behöva försöka och kämpa  för att överhuvudtaget hålla sig över ytan.... Det förstår jag faktiskt ingen mening med????????!!!!!!! =(

 

pia

14 maj 2007 19:23

Ibland när jag var arg eller inte föstod vad min sambo ville mig skrev jag ett brev till honom eller En dikt...
Och det var som orden gick in. Kanske är det så din sambo behöver förstå dig i ord. I ett förhållande måste man gå halva vägen var...Det går att hitta om båda vill men om det inte funkar då måste man hitta en annan väg...Man kan inte leva med gädje dödare för de tar all energi som man måste ha till annat.

1000 KRAMAR till dig och hoppas att du hittar din väg genom det som käns svårt!

http://maskrosblomman

 

Anna

14 maj 2007 23:34

Pia!
Jag ska försöka skriva ett brev till honom och förklara - tack för tipset! =) Jag har börjat tappa tron på att han någonsin kommer att ens komma i närheten av att förstå mig.... - eller ens vilja förstå mig! Jag försöker heeela tiden förklara hur jag tänker och reagerar och hur jag känner, sedan frågar jag honom hur eller vad han känner. Men efter att jag har försökt förklara mig och mina rekationer så har han redan slutat lyssna - han har avfärdat det med att "nu drar hon en snyftare igen"... Det är så kränkande och frustrerande när han beter sig på det viset... =( Men jag ska helt klart försöka med ett brev! Stort TACK för din uppmuntran!!! - Vad skulle jag ta mig till utan Er här!?
1000 kramar tillbaka till dig min vän!!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det låter som att det mesta i mitt liv är skit(!), men så är det inte... Mitt mående går väldigt mycket upp och ner. Jag kan må okej ena stunden, men i nästa stund (av olika anledningar) kan jag rasa fullständigt ner på botten. Och när jag väl är ner...

Vem är jag egentligen??? Tycker att jag känner mig själv rätt bra, men gör jag det egentligen? Jag har ju inte lyckats få någon i min närhet, eller de psykologer jag varit hos, att förstå vem jag är, hur jag mår och vad jag behöver.... Kan jag verkli...

Så fort jag kommer in i mina svarta perioder beskyller min sambo jämt mig för att vara arg.... Det spelar ingen roll huuuuuur många gånger jag försöker förklara, och tala om, att jag är inte arg - utan att jag mår dåligt!!!!!!! Vad får man till svar?...

Fasen, jag mår verkligen skit idag =( Jag orkar inte ens ta mig i kragen och gå ut i trädgården i solskenet! Jag vill bara sova, vet inte om jag egentligen vill vakna upp igen... Jo, det vill jag!!! Men jag vill sova läääänge!!!!!!!! Jag orkar inte m...

Nu har jag gått med ångest i flera dagar =( Jag tar mina Attarax när det är som värst, och de hjälper för ett tag... Men igår började jag känna av hjärtklappningen också - vilken jag inte känt av på flera år. Jag förstår inte vad jag ska göra eller v...