maria

24 maj 2007 18:24

Åhh, vad jag känner igen det där....

Känner du att barnen ger dig påfyllning? Det gjorde faktiskt jag, även om de suger musten ur en oxå (ler).

Kan du ta dig tid till dig själv, ge dig själv uppmärksamhet? Ge dig ett gott bad med mycket doft, en fredagsbakelse, en god bok???

Kan du försöka att finna ro med dig själv? Säga till dig själv varje morgon du vaknar och ser dig i spegeln: "Du, tjejen, det är du och jag, vi ska igenom det här livet och visst ska vi ha kul på vägen? Du, tjejen, jag klarar mig inte utan dig, jag tycker om dig..." Kan du fylla på dig själv på det sättet så tror jag att du snart kan komma att se klart på vad du vill och behöver.

Stor kram på dig och du! Tyck om dig själv, du är värd det!!!

Anna

25 maj 2007 09:45

TACK vännen!!!
Jo, barnen ger mig otroligt mycket påfyllning!!! Men som du skriver så kan de ju konsten att suga musten ur en! =) =)
Det här med att ta mig tid till mig själv är det dåligt med, tyvärr.... =| Jag hinner aldrig samla tankarna tillräckligt för att göra det, det är alltid något nytt jag måste göra eller tänka på, eller så kommer min sambo och säger något som får mig att åka ner under ytan.... =( Och jag önskar jag kunde säga det, du skriver, till mig själv när jag ser mig i spegeln - men varje gång jag ser mig i spegeln så ser jag bara en ledsen, sårad och tom blick... Och den personen jag ser där vill jag helst förtränga.... Men jag ska försöka, jag ska försöka tycka om mig själv!
Många KRAMAR till dig vännen!!!

Solgul Maskros

28 maj 2007 12:44

Kära lilla vackra Anna!

Vad ska jag säga för att ge dig tröstande ord. Först vill jag säga förlåt för att jag inte besökt dig på länge menmin dator gör att jag inte kan kika runt och då blir det bara att skriva i min egen blogg...

Jag vill säga om din sambo, det är nog svårt att förstå för dom för det finns inte i deras reptilhjärnor, det näda som finns är mat och föröka sig. Nä, inte så illa men en karl tror att de är psykologiska men som sagt så vet vi att det är dom inte och så sitter de och gör sig dumma över oss och slänger ur sig dumma saker och gör oss mer ledsen det är deras psykologi.
Men jag hoppas i framtiden att våra sambor kan i framtiden förså oss...

Kramar till tusen och jag sänder många tankar till dig...

Stina

30 maj 2007 12:36

Men älskade älskade vän,du får inte vara ledsen,då gråter änglarna.
Det kanske kommer en dag då du kan säga bra saker till dig själv,jag hoppas verkligen det!
Du duger som Du är och Du är bra som den Du är.
INGEN är som just Du,kom ihåg det!!
Du är värdefull*kramar om*

pia

1 juni 2007 12:26

Hej vän !

Hoppas att du mår bättre???
En dag i taget,
Annars blir det kaos...
Allt gott till dig.
Ta hand om dig nu en dag i taget. Gör det DU tycker är roligt...
10000 kramar vi hörs!

Solgul Maskros

9 juni 2007 10:43

Lilla Vackra anna var är du, är orloig för dig...

Saknar dig min älskade vän

Gisan

9 juni 2007 19:08

Åh så jag önskar jag kunde ge dig lite positiv energi. Kramar...

pia

16 juni 2007 23:49

Jag önskar dig en skön sommar och jag hoppas att du åter kommer och att allt är bra med dig?
Saknad och orolig över dig!
Hopp och kram
LYCKA TILL DITT LIV!

pia

22 juni 2007 13:41

Hoppas allt bra med dig?
Jag vill önska dig en trevlig midsommar och allt gott i livet.
KRAM

Maskros...

1 augusti 2007 03:49

Uppmärksamhet, och bekräftelse får man... när man börjar säga ifrån.

Och när man börjar titta på, vilka man omger sig med... att försöka få bekräftelse eller uppmärksamhet, beröm, bli sedd, av autister... det är som att springa efter något som inte kommer ske. De har svårigheter med sig själva, och är egoister, känner bara åt sitt eget håll... Det finns hjälp för dem, hos t ex missbruksenheter, alanon, behandlingshem... (det måste inte vara droger med i bilden) MEN, din sambo missbrukar DIG. Det hörs ju i allt du berättar här... Han borde söka hjälp. Men sålänge du gör allt åt honom, servar, "tigger" om att bli sedd, få bekräftelse, så länge kommer han inte ens att anse att han behöver hjälp. Du gör ju allt ÅT honom, iställer för att bry dig om dig själv, och säga ifrån, -GÖR själv. Då är det ju inga problem i HANS värld, att han behöver hjälp med något, för du fixar ju allting. Du skämmer bort honom, även han får svårt att inse, att han har problem, sålänge "mamma" fixar allting. Du tar på dig ansvar för andra, istället för att säga ifrån.

Den som säger ifrån, och kan säga -NEJ, nu får det vara nog!! Den får automatiskt uppmärksamhet, respekt, blir sedd, folk hajjar till... det blir uppåtgående spiraler, istället för nedåtgående.

Allting bygger vi... vi bygger även oss själva... ett steg i taget. Genom att även kunna säga ifrån och säga nej.

Om ANDRA har problem och svårigheter att respektera DITT nej... så gör DOM fel! Ett nej betyder nej. Och om andra inte förstår detta, så är det aldrig ditt fel. Alla måste vi respektera varandras NEJ, och att vi alla säger ifrån. Om din sambo eller andra blir sura då, så be dom söka hjälp, redan där! I tid... låt inte andra styra dig, bestämma över dig, bli arga på dig, bara för att DOM har problem att förstå saker här då, och att du säger ifrån. Be dom söka hjälp.

Lycka till!